Debattartiklar

Straffskatt hotar tusentals jobb

Nya beräkningar visar att uppemot 16000 jobb är hotade om planerna på en extra löneskatt på anställda i bank-, finans- och försäkringsbranschen skulle förverkligas. Skatten skulle leda till att jobben rationaliseras bort eller flyttar utomlands, och mindre bankkontor ute i landet skulle drabbas extra hårt.

Väl fungerande banker och finansieringssystem bidrar till utveckling och sysselsättning i samhället. Alla – privatpersoner, företag, kommuner och staten – är beroende av att banksystemet fungerar. Bankerna och deras anställda förmedlar betalningar och hanterar olika typer av risker, men till största delen handlar bankers verksamhet om att ta emot sparande och erbjuda lån och annan finansiering till hushåll och företag. Därför utgör bankerna en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Totalt svarar finansindustrin för 4,7 procent av Sveriges totala BNP. Finanssektorn är också en stor arbetsgivare som i dag sysselsätter omkring 85000 personer i ungefär 5000 företag. I maj 2015 tillsatte regeringen en utredning om en skatt på finanssektorn (dir. 2015:51). Utgångspunkten är att den finansiella sektorn skulle ha en skattefördel jämfört med andra företag i och med att finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt. Detta leder tanken fel. De som i första hand gynnas av dagens momsbefrielse är hushållen, som i egenskap av kunder slipper betala mervärdesskatt. Bankernas företagskunder missgynnas däremot av momsundantaget eftersom de får extra kostnader till följd av att banker inte får dra av den ingående momsen.

Under hösten väntas utredaren presentera sitt förslag, i form av en ny särskild skatt på anställda inom bank- och finansbranschen. Enligt signaler från utredaren kommer man i slutbetänkandet att lägga fram ett förslag på en ny skatt på någonstans mellan 10 och 20 procent av lönesumman för företag som producerar finansiella tjänster. En sådan extra löneskatt vore förödande och skulle slå direkt mot jobben. Enligt färska beräkningar som konsultföretaget Copenhagen Economics har tagit fram på uppdrag av Svenska Bankföreningen och som offentliggörs i dag kan upp till 16000 jobb i finanssektorn, varav 7200 i bankerna, försvinna som en följd av skatten. 
En viktig utgångspunkt för skattesystemet är att skatter ska utformas så att de inte leder till konkurrenssnedvridning mellan olika branscher eller olika marknader. Men med utredningens förslag skulle denna princip åsidosättas. Om förslaget om en extra löneskatt på anställda i bank-, finans- och försäkringsbranschen genomförs, kommer en hel bransch att särbeskattas. Bankföreningen, Finansförbundet och Sparbankernas Riksförbund är starkt kritiska till förslaget som inte kan uppfattas som något annat än en direkt straffskatt på jobben i vår sektor. Det är inte rimligt att en hel yrkesgrupps arbeten ska beskattas väsentligt hårdare än andras och vi anser att en extra löneskatt är skadlig av flera skäl.

För det första blir jobben färre genom rationaliseringar och digitalisering. Enligt undersökningen från Copenhagen Economics skulle bankerna, som en följd av skatten, välja att ersätta befintliga jobb med it- och andra tekniklösningar för att få ner arbetskraftskostnaderna. Om man utgår ifrån en genomsnittslön för en bankanställd på 35000 kronor per månad så skulle en extra löneskatt innebära ökade lönekostnader med upp till drygt 80000 kronor per år jämfört med i dag. En extra löneskatt syns direkt på raden personalkostnader och leder utan tvekan till neddragningar av antalet anställda.

För det andra skulle en löneskatt leda till att verksamheter i stället förläggs utomlands i länder med lägre lönekostnader, exempelvis i de baltiska länderna, och där finansiella tjänster inte straffbeskattas. Enligt Copenhagen Economics leder löneskatten till att bankerna i första hand flyttar bort back officefunktioner från Sverige, men skatten kommer även att öka trycket på att flytta själva produktionen av vissa finansiella tjänster utomlands. När jobben en gång flyttats utanför Sverige kommer de förmodligen aldrig tillbaka.

För det tredje slår löneskatten extra hårt mot mindre bankkontor på landsbygden. Ett bankkontor med tio anställda skulle behöva minska personalen med en anställd för att kompensera för den kostnadsökning som den extra löneskatten skulle innebära. För ett vanligt sparbankskontor ute i landet motsvarar exempelvis den extra löneskatten två tjänster. Om bankkontoren ute i landet blir tvungna att skära ner på personal kommer servicen för kunderna – hushåll och företag – att försämras. Inte minst påverkar detta möjligheten att göra lokala kreditprövningar. Införandet av en extra löneskatt skulle också accelerera den underliggande utvecklingen av både sammanslagningar och indragningar av mindre bankkontor på landsbygden. Sparbankernas Riksförbund företräder 59 medlemsbanker och 13 sparbanksstiftelser runtom i landet och sammanlagt sysselsätter vi i den svenska banksektorn omkring 40000 personer med cirka 1600 kontor över hela Sverige.

I direktiven till utredningen framgår det att utredaren ska hämta vägledning från den danska löneskatten. I Danmark har staten de senaste 25 år tagit ut en så kallad lønsumsafgift av alla företag som tillhandahåller momsfria tjänster. Enligt danska beräkningar har sysselsättningen hittills minskat med cirka 4 procent i finanssektorn till följd av skatten. En liknande utveckling har vi inte råd med i Sverige. Färre jobb minskar dessutom skattebasen för en löneskatt, basen för statlig och kommunal inkomstskatt och intäkterna från de sedvanliga arbetsgivaravgifterna. För varje 1000 bankjobb som försvinner i Sverige försvinner i storleksordningen 250 miljoner kronor i uteblivna inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Att särbeskatta bort tusentals jobb är en djupt oförnuftig politik. Vi uppmanar därför finansministern att lyssna till branschen och inte genomföra utredningens förslag om en straffskatt på jobben i bank och finans.

Han Lindberg
Vd Svenska Bankföreningen