Bankerna ska säkra tillgången till kontanter

Användningen av kontanter har minskat avsevärt över åren eftersom många konsumenter övergått till digitala betalningar. Enligt en Demoskopundersökning 2024 är 78 procent av befolkningen mycket nöjda eller nöjda med betaltjänster och bankappar medan endast 3 procent är mindre nöjda. Det finns dock fortfarande en efterfrågan i samhället av att upprätthålla möjligheten till kontantanvändning av flera skäl.

I Bankföreningens remissvar framgår att Bankföreningens medlemsbanker är beredda att uppfylla flera av Kontantutredningens förslag för att göra det möjligt att betala med kontanter i handeln och säkra kontanternas fortsatta funktion som betalmedel i Sverige. Det som nämns i remissvaret är bland annat betaltjänster för företag som tar emot kontanter samt tjänster för dags- och växelkassa. För att säkra möjligheten att göra betalningar i kris och krig kommer bankerna prioritera arbetet med att utveckla offlinebetalningar med kort.

- Det är viktigt att möta bankkundernas behov, såväl privatpersoner som företag, för att säkerställa att betalningar kan genomföras under alla förhållanden, säger Hans Lindberg, vd för Bankföreningen.

Bankföreningen håller med om huvuddelen av problem- och marknadsbeskrivningen i utredningen men motsätter sig vissa ställningstaganden och slutsatser. Några viktiga synpunkter är:  

• Marknadslösningar: Lämpliga och behovsanpassade kontanttjänster bör definieras över tid av marknaden. Bankerna är bäst på att göra bedömningen genom kundrelationen.

• Statens ansvar: Staten bör ta ett större ansvar för att finansiera kontanthanteringen, särskilt med tanke på den nuvarande monopolsituation för kontanttransporter.

• Penningtvätt: Kontantintensiv verksamhet är förknippad med högre risk för penningtvätt och kriminalitet. Det är viktigt att hantera dessa risker på ett effektivt sätt. Spårbarheten för kontanter är låg eller obefintlig, vilket är en avgörande nackdel i de flesta typer av brottsbekämpning.

• Beredskap: Kontanter har en viktig men begränsad roll vid kris och krig. Den bedömningen har gjorts i beredskapsplaneringen i till exempel Danmark och Norge, som är digitaliserade marknader med behov och användarmönster som liknar de svenska. Detta stöds också av erfarenheter från krigssituationen i Ukraina. Ökad motståndskraft i den digitala infrastrukturen och utveckling av offlinebetalningar med kort är nyckelförutsättningar.

• Inkludering och tillgänglighet: Bankföreningen driver idag ett projekt tillsammans med bankerna för att säkra tillgängligheten till brevgiro, öka tillgängligheten för betalkonto och till banktjänster för ställföreträdare. Samtal om behov, krav och lösningar förs löpande med myndigheter som Länsstyrelsen, Finansinspektionen, Riksbanken med flera.

För mer information, vänligen kontakta
Lena Barkman, kommunikationschef, Svenska Bankföreningen, 070-258 22 10