Konkurrensen i den svenska banksektorn 2026 (oktober)

Sammanfattning

Bankprodukter skiljer sig från de flesta andra produkter. Kundrelationerna är långvariga, produkterna är komplexa och köps ofta som ett paket, och marknaden är hårt reglerad. Konkurrensen fungerar därför annorlunda än exempelvis inom detaljhandeln. För att bedöma den krävs mått som är anpassade till sektorn. 

Vi bedömer konkurrensen utifrån fyra dimensioner: marknadsstruktur, effektivitet, priser och kostnadsöverföring samt lönsamhet. Enligt vår bedömning tyder ingen av de fyra dimensionerna på ett svagt konkurrenstryck i den svenska banksektorn, vilket framgår nedan:

1. Marknadsstruktur: den svenska bankmarknaden är dynamisk och har hög kundrörlighet jämfört med andra bankmarknader

Marknadsandelar förändras med tiden, och små banker kommer ikapp de större. Mellan 2015 och 2025 stod små banker för 30 procent av kredittillväxten och ökade sin marknadsandel från 14 till 20 procent. Detsamma gäller bolån, där banker utanför de sju största stod för 20 procent av nya lån, jämfört med en marknadsandel på 11 procent.

Koncentrationen är lägre än i jämförbara länder. I Sverige har de fyra största bankerna en sammanlagd marknadsandel på 64 procent. I Danmark, Norge, Finland, Frankrike och Nederländerna ligger motsvarande andelar mellan 75 och 89 procent.

En växande sektor utanför bankerna ökar trycket ytterligare. Lån från icke-monetära finansinstitut ökade med 110 procent mellan 2015 och 2026, vilket lyfte deras andel av den totala utlåningen från 6.5 till 8.6 procent.

Sverige har högst kundrörlighet bland de jämförda länderna. Detta är mätt som andelen kunder som bytte leverantör mellan 2017 och 2022.

2. Effektivitet: svenska banker har låga kostnader och låga kreditförluster

Svenska banker har lägre rörelsekostnader än i flera jämförbara europeiska länder. Den utbredda digitala bankverksamheten håller nere kostnaderna. 

Kreditförlusterna mellan 2015 och 2025 låg nära noll, den lägsta nivån bland jämförelseländerna. Effektiva domstolar och snabb utmätning håller nere förlusterna när låntagare fallerar.

3. Priser och kostnadsöverföring: de låga kostnaderna når kunderna

Svenska bolåneräntor har historiskt varit bland de lägsta i Europa och är de lägsta bland jämförelseländerna 2025 och första kvartalet 2026.

Svenska banker för vidare en större andel av förändringar i styrräntan till insättarna jämfört med banker i euroområdet: 60 procent av höjningarna mellan 2022 och 2024, mot 26 procent i euroområdet. Ett högt kostnadsöverföring är förenligt med priskonkurrens om insättningar.

Bolånemarginalerna är nu tunna. Marginalen har mer än halverats sedan 2018, från 1.3 till 0.6 procent. Vi förväntar oss att den stiger igen mot genomsnittet för 2007-2025 på omkring 0.9 procent. Nedgången skedde främst 2022 och 2023, när finansieringskostnaderna steg snabbare än utlåningsräntorna, och marginalen återhämtade sig inte när räntorna föll igen. Vi bedömer att avkastningen på eget kapital för bolåneverksamheten nu är omkring 3 procent, långt under vad aktieägare normalt kräver.

Framöver kommer slutförandet av Basel III sannolikt att förändra konkurrensdynamiken. Vi finner att kapitalgolvet ökar kapitalkraven med i genomsnitt 14 procent. Detta drivs av högre kapitalkostnader för företagsutlåning.

Genomsnittet döljer dock stora skillnader. Vi finner att vissa banker inte kommer att begränsas av golvet och inte får någon ökning, medan andra får en betydligt större. Banker som konkurrerar om samma företagskunder får därför olika kapitalkostnader, vilket sannolikt påverkar vad de tar betalt och vilka kunder de riktar sig till.

4. Lönsamhet: vinsterna tyder inte på svag konkurrens

Svenska banker har en hög avkastning på eget kapital i en internationell jämförelse – omkring 13 procent mellan 2020 och 2025, den högsta bland de länder vi jämför. Detta har två förklaringar. Den effektivitet som beskrivs ovan kommer aktieägarna till del, och konjunkturläget har varit gynnsammare i Sverige än på andra håll. Tyskland, Frankrike och Nederländerna har haft betydligt högre nedskrivningar under perioden.

Det som har betydelse för konkurrensen är inte avkastningsnivån, utan om den överstiger vad investerarna
kräver för den risk de tar. Vi finner att de svenska bankernas riskjusterade avkastning ligger något under genomsnittet för de 30 största börsnoterade svenska bolagen. Bankerna tjänar alltså inte mer utöver sitt avkastningskrav än andra stora bolag.

Marknadsvärderingarna pekar åt samma håll. Investerare värderar varje krona av bankernas eget kapital till omkring 47 procent av vad de betalar för ett genomsnittligt stort svenskt bolag. Detta tyder på att de inte förväntar sig att bankerna ska tjäna ovanligt höga vinster.