Konkurrensen i den svenska banksektorn

Marknadsandelarna förändras över tid och den svenska bankmarknaden har hög kundrörlighet

Mindre banker tar marknadsandelar från de större bankerna i Sverige. Mellan 2015 och 2025 stod de mindre bankerna för en stor del av nettotillväxten i utlåningen, samtidigt som deras marknadsandelar ökade. Detta tyder på en dynamisk bankmarknad med väl fungerande konkurrens. Även på den svenska bolånemarknaden förändras bankernas marknadsandelar från år till år.

Koncentrationen i den svenska banksektorn är lägre än genomsnittet i jämförbara länder. I en koncentrerad sektor riskerar ett fåtal aktörer att få ett betydande inflytande på marknaden, något som inte verkar vara fallet i Sverige.

En indikator på konkurrens är att kunder reagerar om en banks priser inte motsvarar kvaliteten på dess tjänster, det vill säga att bankkunder byter bank om priserna är högre än hos konkurrenterna.

Vår analys visar att Sverige har en hög kundrörlighet. Bland de jämförda länderna hade Sverige den högsta andelen kunder som bytte leverantör av finansiella produkter under perioden 2017–2022. Detta innebär att hindren för att byta bank är låga, vilket ökar konkurrenstrycket på bankerna. Nyare undersökningar tyder också på att svenska bankkunder har en relativt god förståelse för hur de finansiella marknaderna fungerar.

Svenska banker är kostnadseffektiva, vilket tyder på att konkurrens driver effektivisering

Svenska banker har lägre operativa kostnader än banker i flera andra jämförbara europeiska länder.

Vår analys visar även att svenska banker för över sina låga kostnader till kunderna, vilket innebär att bankkunder i Sverige erbjuds finansiella tjänster till låga priser. Historiskt har svenska bolåneräntor och räntor på andra lån hört till de lägsta i Europa. Trots en ränteuppgång 2022, när Riksbanken höjde styrräntan tidigare än Europeiska centralbanken (ECB), är de svenska räntorna återigen bland de lägsta bland jämförbara länder under 2025–2026. De låga kostnaderna återspeglas även i låga avgifter för investeringsfonder (UCITS) i Sverige.

Bankernas lönsamhet varierar över konjunkturcykeln

Bankernas vinstnivåer påverkas av konjukturen. Lönsamheten på den svenska bankmarknaden var relativt hög under 2023 och 2024, men minskade under 2025. Under de senaste åren har svenska banker haft högre avkastning på eget kapital än banker i andra europeiska länder.

Samtidigt har vinsterna ökat i hela Europa till följd av högre utlåningsräntor, trögrörliga inlåningsräntor och att kreditförlusterna hittills inte har ökat.

Sammantaget visar vår analys att svenska banker i högre grad än banker i euroområdet överför räntehöjningar till spararna genom högre inlåningsräntor, det vill säga att inlåningsräntorna är mindre trögrörliga i Sverige.

Sverige har ett effektivt kreditgivningssystem med låga kreditförluster

Under perioden 2015–2025 låg de årliga kreditförlusterna för svenska banker nära noll, vilket var den lägsta nivån bland jämförbara länder.

Låga kreditförluster tyder på ett effektivt och robust banksystem där bankerna anpassar sina riskbedömningar, exempelvis av fastighetsvärden, genom konjunkturcykeln. Samtidigt har Sverige ett effektivt rättssystem, och exekutiva auktioner kan genomföras snabbt och enkelt, vilket bidrar till låga förluster för bankerna även vid betalningsinställelser.

Det effektiva kreditgivningssystemet återspeglas också i en liten skillnad i räntan mellan svenska bolån och statsobligationer, som i genomsnitt legat på 1,6 procentenheter under perioden 2015–2025. Detta visar på en hög likviditet i säkerställda obligationer som är jämförbar med likviditeten i svenska statsobligationer, tack vare högt förtroende hos investerarna. Samtidigt är ränteskillnaden i Sverige högre än i Danmark.

Skillnader i bankernas lönsamhet mellan länder beror sannolikt av makroekonomiska skillnader

Mellan 2020 och 2025 hade svenska banker en avkastning på eget kapital på omkring 13 procent, vilket är högst bland länderna i vår jämförelse.

Internationella jämförelser av lönsamhet påverkas dock i hög grad av skillnader i konjunkturcyklerna i olika europeiska länder. Sverige ligger här i topp, medan banker i exempelvis Tyskland, Frankrike och Nederländerna har haft högre nedskrivningar under perioden, vilket har minskat avkastningen för aktieägarna.

Vi konstaterar också att svenska bankers pris/bokfört värde-kvot (P/B-tal) är omkring genomsnittet för banker i andra länder.

Sammantaget ser vi inga tydliga belägg för bristande konkurrens i den svenska banksektorn

Priser och vinster i den svenska banksektorn var högre under 2023 och 2024 än under tidigare år, men detta bör ses mot bakgrund av det förändrade makroekonomiska läget med stigande räntor.

Baserat på de konkurrensmått som vi har analyserat finner vi inga tydliga tecken på bristande konkurrens i den svenska banksektorn. Tvärtom tyder resultaten på att den svenska banksektorn är relativt effektiv jämfört med andra länder.

Den icke-bankbaserade finanssektorn har vuxit

Mellan 2015 och 2026 ökade utlåningstillgångarna hos icke-monetära finansinstitut (non-MFI) med 110 procent i Sverige. Andelen utlåningstillgångar från dessa institut ökade från 6,5 procent av de totala utlåningstillgångarna 2015 till 8,6 procent 2026.

En liknande utveckling syns i andra europeiska länder, men bland jämförelseländerna var det endast Finland som uppvisade en större ökning av dessa utlåningstillgångar under perioden.