Konkurrensen i den svenska banksektorn 2026

Sammanfattning

Marknadsandelarna förändras över tid och kundrörligheten är hög inom den svenska banksektorn

Marknadsandelarna förändras över tid och kundrörligheten är hög inom den svenska banksektorn Små banker tar marknadsandelar från större banker i Sverige. Från 2015 till 2025 hade mindre banker en stor andel av nettokredittillväxten samtidigt som deras marknadsandel ökade under samma period. Detta är en indikation på att bankmarknaden är dynamisk med sund konkurrens. På motsvarande sätt förändras bankernas marknadsandelar från år till år på den svenska bolånemarknaden.

Samtidigt ligger marknadskoncentrationen inom den svenska banksektorn under den genomsnittliga nivån i förhållande till jämförbara länder. Om en sektor är starkt koncentrerad har vissa marknadsaktörer ett stort inflytande på marknaden – så verkar inte vara fallet i Sverige.

En indikator på konkurrens är att kunderna reagerar om en banks priser inte är konkurrenskraftiga i förhållande till kvalité, det vill säga att bankkunderna byter bank om de priser de betalar är högre än de priser som konkurrerande banker erbjuder.

Vår analys visar att Sverige har hög kundrörlighet. Bland jämförelseländerna hade Sverige den högsta andelen kunder som bytte leverantör av finansiella produkter under perioden 2017–2022. Detta innebär att den svenska bankmarknaden har låga hinder för att byta bank, vilket ökar konkurrenstrycket på bankerna. Nyare undersökningar tyder på att svenska bankkunder har en relativt god förståelse för hur finansmarknaderna fungerar.

Svenska banker är kostnadseffektiva, vilket tyder på att de försöker minska kostnaderna mot bakgrund av konkurrenstrycket

Svenska banker har lägre driftskostnader än banker i flera andra jämförbara europeiska länder.

Vidare visar vår analys att svenska banker för vidare sina låga kostnader till kunderna. Det innebär att bankkunder i Sverige erbjuds billiga finansiella tjänster. Historiskt sett har svenska bolåneräntor och räntor på övriga lån hört till de lägsta i Europa. Trots en räntehöjning under 2022, när Riksbanken höjde räntan tidigare än Europeiska centralbanken (ECB), är de svenska räntorna återigen bland de lägsta bland jämförelseländerna 2025–2026. De låga kostnaderna återspeglas också i låga avgifter för investeringsfonder (UCITS) i Sverige.

Bankernas lönsamhet varierar över konjunkturcykeln

Bankernas avkastning är cyklisk. Avkastningen på eget kapital i den svenska banksektorn var relativt hög under 2023 och 2024 men minskade under 2025. Under de senaste åren har svenska banker haft högre avkastning på eget kapital än banker i andra europeiska länder. Vinsterna har dock ökat i hela Europa till följd av stigande utlåningsräntor, trögrörliga inlåningsräntor och, hittills, inga ökade kreditförluster.

Sammantaget överför svenska banker en större andel av räntehöjningen till sina inlåningsräntor än banker i euroområdet, det vill säga priserna är mindre trögrörliga i Sverige.

Under perioden 2015–2025 låg de årliga kreditförlustnivåerna för svenska banker nära noll – lägst bland jämförelseländerna. De låga kreditförlusterna är en indikation på ett effektivt och stabilt system där bankerna justerar sina bedömningar av till exempel fastighetsvärden under en konjunkturcykel. Samtidigt har Sverige ett effektivt rättssystem och exekutiva auktioner kan genomföras snabbt och enkelt, vilket säkerställer låga kreditförluster för bankerna även vid fallissemang.

Det effektiva utlåningssystemet tar sig också uttryck i en liten skillnad i räntan mellan svenska bolån och statsobligationer, som i genomsnitt legat på 1,6 procentenheter under perioden 2015–2025. Detta visar på en hög likviditet i säkerställda obligationer som är jämförbar med likviditeten i svenska statsobligationer – tack vare högt förtroende hos investerarna. Ränteskillnaden i Sverige är dock högre än i Danmark.¹

Skillnader i bankernas lönsamhet mellan olika länder beror sannolikt på makroekonomiska skillnader

Mellan 2020 och 2025 hade svenska banker en avkastning på eget kapital på cirka 13 procent, vilket är högst bland länderna i vår jämförelse. Internationella lönsamhetsjämförelser påverkas dock i hög grad av skillnader i konjunkturcyklerna i olika länder i Europa. Här befinner sig Sverige i topp, medan banker i bland annat Tyskland, Frankrike och Nederländerna har haft högre nedskrivningsnivåer under perioden, vilket har minskat avkastningen för aktieägarna.

Vi finner också att svenska bankers marknadsvärde i förhållande till eget kapital ligger på genomsnittet jämfört med banker i andra länder.

Sammantaget hittar vi inga tydliga belägg för bristande konkurrens inom den svenska banksektorn

Priserna och vinsterna inom den svenska banksektorn var högre 2023 och 2024 än de senaste åren, men detta ska ses mot bakgrund av en förändrad makroekonomisk miljö med stigande utlåningsräntor.

Baserat på de konkurrensmått vi har undersökt finner vi inga tydliga belägg för bristande konkurrens inom den svenska banksektorn. Istället tyder resultatet på att den svenska banksektorn är relativt effektiv jämfört med andra länder.

Den icke-bankrelaterade finanssektorn har vuxit i storlek

Mellan 2015 och 2026 har icke-bankernas utlåning till ickemonetära finansinstitut (icke-MFI) ökat med 110 procent i Sverige. Andelen icke-MFI-lånetillgångar av de totala lånetillgångarna ökade från 6,5 procent 2015 till 8,6 procent 2026. En liknande trend ses i andra europeiska länder, men bland jämförelseländerna hade endast Finland en högre tillväxt i icke-MFI-lånetillgångar under perioden.²

1) Variationen i ränteskillnad mellan länder kan också återspegla skillnader i bolånens villkor och struktur.

2) Icke-MFI är inte bundna av samma regler som banker, exempelvis kapital- och likviditetskrav, vilket kan vara en möjlig förklaring till denna utveckling.

3) Våra slutsatser om väl fungerande konkurrens i den svenska banksektorn ligger i linje med resultaten i tidigare rapporter på området som beställts av Finansinspektionen (2023) och Konkurrensverket (2023).